I j a !

Igår blev de inte direkt världens mest positiva inlägg, men det är faktiskt så det är.
De är så allt känns just nu, och jag är verkligen trött på alla idioter.
Och ja, tar du åt dig så anser jag också att du tillhör den kategorien.
Annars hade du inte ens brytt dig om att ta åt dig något utav det jag skriver, och definitivt inte ens i min blogg.

Men ja..
Just nu känns de verkligen som att jag är nere på botten och simmar, och har ingen aning i världen om hur jag ska kunna simma uppåt igen.
Allt känns bara så jävla ruttet.
Funderade på en riktig jävla karate fylla på lördag hemma hos Tamara, men vad tjänar det till?
Inte ett jävla skit, då är det bättre att bara ta allt som de kommer.
Och blir det fel då så blir det fel, mer än så är det faktiskt inte.
Fast ja, lördag är ju inte riktigt lika uppskattat längre om jag ska vara ärlig.
Inget illa Tamara, men du förstår hur jag tänker just nu.

Just nu sitter jag här, och Caroline af Ugglas slår högt i högtalarna på datorn.

http://www.youtube.com/watch?v=Hpd7qPYQ9hU

Och just nu så önskar jag att Fredrik är hemma, och inte alls i Aiya Napa.
Jag behöver någon som förstår hur jag tänker och någon som förstår hur jag är.
Någon att verkligen få ventilera precis alla mina tankar till.

Oj, du låter inte alls glad :/ tror jag förstår hur du känner.. hoppas att allt blir bättre! och kom ihåg att man inte ska nöja sig med det lilla, du är värd det bästa!

Ibland kan dedär lilla, bara bli så mycket större än vad det var tänk från början.
Så kändes det iaf när jag läste Johannas kommentar.
För den fick mig att bli varm i hela kroppen, och den fick mig faktiskt att le för första gången idag.
Sen slog det mig, jag är faktiskt värd det bästa.
Jag är faktiskt det, tro de eller ej, men så är det fan!
Och jag ska kämpa för att hitta, jag ska fanimig simma upp från botten igen!
Jag har klarat de förr, och jag kommer klara det igen.

Nu kära vänner, så ska jag ut och blossa och ventilera alla mina tankar med mamma.
Vi hörs!

Hejsvejs!