Innejobb tack?!

Onsdag idag.
Sledet som vanligt.
Idag vart jag hemma tidigt igen.
Som nu mera är en vana faktiskt.
I Måndags så vart vi hemma tidigt, igår vart vi hemma tidigt o idag vart vi bara på jobb i 50 min.
& knappt de.
Hur lönt känns de egentligen?
Hallå, kom igen!
Sätt oss på ett innejobb någon gång istället.
För som de känns nu så kommer vi aaaaldrig att bli klara i Kvidinge,
& de enda vi har kvar är en vägg o lite bättring.
Så får vi aldrig gjort de pga av vädret.
De suger!

Igår så vart jag nere hos Yazze & hjälpte henne.
Fick rätt mycket gjort faktiskt,
så vi vart duktiga som få. :-)
Men det är vi alltid.

Nä, nu ska jag faktiskt ta & bege mig ut på en liten runda.
Får se vart de bär av.




Ibland när allt bara känns extremt jobbigt,
försök se det positiva med det hela.

<3

Tack & hej!


Sledet.

Mm, idag har varit en fete sleden dag.
Har inte haft något att göra o de har sprallat i hela min kropp.
Sebbe hämta mig som vanligt, vi körde till kvidinge o satt.
Vi skulle jobbat men de gick dock inte med tanke på att det är för kallt.
Så vi satt och väntade.
För enligt vår extremt roliga chef så skulle de bli strålande solsken o typ världens sommarväder efter frukost enligt honom.
Men ack Björn, där hade du minsann fel.
Istället så började det snöa.
Väldigt rogivande, dock inte.
De vart bara riktigt tråkigt och förbannat jävla kallt faktiskt.
Både jag och sebbe skaka som några aspelöv alltså.
O då är det illa vill jag bara ju påpeka.
Så vi körde väl hem runt en 10 halv 11 kanske?
Jätte skönt att vara hemma tidigt, men när alla andra jobbar och har skola så e de segt.
För här finns inget att göra faktiskt.
Så hela dagen har spenderats i sängen o framför datorn.
Inte så rogivande faktiskt.
Ikväll så kom Bb upp o hämtade mig.
Jag tyckte vi skulle hitta på något, men ack.
Nu vart det min tur att ha fel.
Han var seg och han pallade inget.
Så vi har legat i hans soffan o bara brett ut oss båda två.
Och jag har varit grymt rastlös!

Usch ja, detta vart väl allt för nu antar jag.
Men eftersom att jag tänkte att mitt bloggande skulle bli lite mera aktivt så skriver jag igen.
Så skulle jag missa att skriva imorgon så jämnar det ut sig nu ju.

Nä, nu ska jag upp i bingen.
Den liksom bara kallar mitt namn på ett sånt där härligt vis.




Nattis då !

Dags igen

Mm, nu e de dags igen.
Fast de blir nog inget vettigt denna gången heller.
Ungefär som vanligt vill säga.

Denna helgen har varit ren,
rätt skönt faktiskt.
Körde Sebbe o Dennis till Ä-holm istället.
Legat hemma hos Bb o fördrivit tiden med honom.
Men vi har haft himla trevligt,
som vanligt.

I Fredags träffade jag även Fjomp o Pappa Bennie.
Bennie kom upp o hämtade mig så körde vi ner o hämta Fjomp.
Sedan körde vi en liten tur o vi hade himla trevligt.
Skönt att träffa dem faktiskt.

Annars är där väl inte så mycket som har hänt.
Jo, idag har jag inte rökat på 1 vecka.
Fyfan, jag e så jävla strong!
De luktar verkligen pecka,
stackars satar som har fått stå ut med mitt rökande alltså.
Men nu får de minsann vara slut på de tramset.
Visst, jag tog 2 blåss av Yazze i fredags, men jag trodde verkligen att jag skulle spy.
De smaka något fruktansvärt vedervärdigt, så nu ska jag hålla mig väck.
& jag känner mig ruskigt duktig.

I torsdags så hade jag världens sprall i benen, så jag vart ute o gick en runda.
Den blev rätt lång faktiskt.
Gick hemifrån ner vid jobb ( Jeld-wen), fortsatte förbi dala, förbi statoil o sedan förbi hela hantverkaregatan o de.
Sedan förbi byn, bort mot kyrkan o sedan hem igen.
Tog runt 1½ timme, o de vart ruskigt jävla skönt.
Som sagt, jag vill & jag ska.
Så e de bara, säg vad ni vill!

Jessan & Henke, Grattis till lille Eliaz.
Han är otroligt fin, ni har verkligen lyckats!


Nä, jag tänker dra mig.
Upp & ta av alla byxor o allt man får dra på sig för att man är på utejobb.
Vilket egentligen är galet om ni frågar mig.
Men vad ska man göra?

Slänger in en bild på mig & sötaste André sen förra lördagen.



Tack för att jag får ha dig vid min sida André.
Du är en utav dem allra bästa.
& jag tycker om dig så gudomligt mycket.
Som jag sa till dig innan när vi prata,
Vi kämpar tillsammans om det bara är det!
Du kommer klara detta galant, de vet jag om!
& Jag finns vid din sida hela tiden!
Tycker om dig så mycket gubben!

Tack & Hej !

Jisses!

Ett tag sedan jag skrev nu igen, men de e inte alltid man har något att skriva om ju.
& då blir de såhär som de har blivit nu.
Fast jag har egentligen inget att skriva om nu heller, men de kan ju vara sak samma.
Inte mycket som har hänt sen jag skrev sist mer än att jag har lyckats få en envis jävla förkylning på halsen, & de är ju inget ovanligt heller direkt?
Men de suger fett faktiskt.

Fick brev av min käre vän Mattias igår också, arh han är bara för gó han.
Dock lång tid kvar innan han kommer ut, 13 jävla veckor.
& han har redan suttit i 57 veckor, helt sjukt!
Förhoppningsvis så går dessa 13 veckorna snabbt nu, för det är en evighet sedan jag träffa honom senast.
& jag saknar min Tias sjukt mycket!
För han är min vän, sådeså!

Iaf, mitt liv leker på, & jag kämpar som aldrig förr.
Skolan & praktiken går bra, & jag gjorde ett bra prov i fredags.
Samhällsekonomi, jag fattade inte ett skit & förväntade mig ett fett jävla IG, men de hade tydligen gått skit bra.
Proud of myself! :)

I helgen blev de ferre här hemma, & jag hade riktigt jävla kul!
Tack ni som kom & förgyllade min kväll, & ett speciellt tack till A.  :-)
Vi va kanske inte så många, men fy satans vad kul jag hade, & de har jag er att tacka för!
Väntar dock på att jag ska få bilderna, men Yazze är lite seg.
Men jag lovar, här kommer lite bilder sen när jag fått dem. :-)

& du A, jag tänker inte ge upp sålänge du lovar mig att inte ge upp?
Jag kommer finnas vid din sida & stötta dig oavsett vad.
Jag finns ju trots allt bara ett sms eller samtal bort, & du vet att jag kommer direkt!
För mina känslor för dig är otroligt starka.
& jag tänker inte bara ge upp, utan jag ska kämpa.
Kämpa något jävulskt!
För jag kan inte ens sätta ord på hur mycket jag tycker om dig..!

Yazze & Säändipiie - Jag är otroligt glad över att jag har er vid min sida.
Jag älskar er tjejer!
& för att inte glömma Oskar, den ende som verkligen har funnits där för mig när alla andra har leftat.
Bb, jag finner inga ord på hur mycket jag uppskattar din vänskap!

Orkar inte riktigt skriva mera nu, de kommer någon dag senare igen när jag känner att de e dags! :-)






Ni anar inte hur mycket jag ska kämpa, verkligen kämpa för att nå dit igen.
Jag vill, jag vill så otroligt mycket..!
För detta är inte ens likt mig.

& det är inte de enda jag ska kämpa för!


RSS 2.0